NÄSTAN som i Lascaux

Sitter i ett kalt rum i fjällvärlden, intill Ristafallets brus, och svär lite sådär för mig själv. Hela inlägget jag nyss skrev försvann puts väck när jag skulle publicera. Nätet är inte riktigt så piggt som jag skulle behöva för att göra ett blopginlägg, så nu får det här bli en snabbis.

Jag hade skrivit om trötthet och om hur det känns som att jag åldrats flera år på de fyra dagar jag har varit här, och jag hade citerat min sambos fina svar när jag beklagade mig. ” Fjället möter dig där du är. Lyssna och sakta in, sov och promenera”, skrev han. Och sedan hade jag berättat om uteblivna promenader på grund av hällregn och dåliga kläder men också om en fantastisk lektion i konsthistoria jag var på idag. Den gjorde mig faktiskt lite piggare.

En del i det var att jag fick klart för mig att redan de gamla grottmålarna, i bland annat Lascaux i Frankrike och Altamira i Spanien, använde sig av en metod liknande den vi använder i art journaling när vi skapar bilder. Till exempel använde de både schabloner och sprejburkar, fast med sina egna förhistoriska metoder då förstås. Och inte minst det sätt de lät sina motiv växa fram på grottväggarna - i dialog med den skrovliga ytan som med sina buktningar och linjer berättade för dem vilka motiv som dolde sig där. Precis som vi i de bilder vi jobbar med kan låta fälten och linjerna som växer fram i lager på lager-metoden visa oss vägen i bilden. Allt det skrev jag om, fast mer utförligt än här ovan, för nu gäller det att smida medan järnet är varmt och publicera innan nätet går ned igen. Därför blir det heller inga bilder från kursen på Runmarö i Stockholms skärgård den här gången. Det får bli senare när jag kommer i kontakt med ett piggare nät igen :)