Cherchez la FEMME

Du känner säkert till uttrycket ”cherchez la femme”. Egentligen ett rätt kvinnofientligt uttryck som myntades av den franske författaren Alexandre Dumas den äldre i romanen Les Mohicans (1854). Frasen betyder ”sök kvinnan” och har kommit att stå för uppfattningen att det är kvinnan som är roten till alla mannens problem. Därför är det kvinnan bakom mannen man ska leta efter när man söker en syndabock. Knäppt förstås, och kanske har frasen redan straffat ut sig själv, men jag skulle ändå vilja slå ett slag för den. Eller snarare erövra den och fylla den med en ny betydelse.

Så här tänker jag. Alla dessa kvinnor som inte fått plats i historiebeskrivningen, utan helt sonika raderats bort, det är de vi ska söka efter och återupprätta. Dessa kvinnor som faktiskt var de som bröt ny mark och prövade nya idéer, som sedan män tog åt sig äran av. Den här tanken har inte minst aktualiserats av det sociala media-uppror, eller vad man ska kalla det, som de senaste dagarna uppmärksammat att Facebook har raderat inlägg där Stockholm Länsmuseum har velat lyfta kvinnohistoria. (Ord som feminism, kvinnohistoria och jämställdhet har jämställts med ord som arsel och skit och därmed censurerats. Egentligen är det ju skrattretande, men samtidigt sätter man skrattet i halsen. Läs muséets blogginlägg här).

En annan anledning till att jag kom att tänka på det är att jag är relativt nyss hemkommen från ett besök på Millesgården där tre kvinnors verk ställdes ut – Hilma af Klint, Tyra Kleen och Lucie Lagerbielke, samtliga verksamma ungefär vid samma tid kring förra sekelskiftet. De var alla framstående konstnärer och i viss mån författare som historieskrivarna har ”glömt”.

Ta bara Hilma af Klint, vars abstrakta målningar gjordes flera år innan Kandinskys, som ju är ansedd som den abstrakta konstens fader och upphovsman. Den moderna konsthistorien som vi känner den behöver alltså skrivas om. Inget ont om Kandinsky, men...

Tyra Kleen var ingen abstrakt konstnär, däremot en av Sveriges främsta symbolister. En otroligt fascinerande kvinna som satte sig på tvären mot alla rådande normer för att få utlopp för sitt enorma frihetsbehov. Lucie Lagerbielke likaså. De här tre utgör ju bara en pytteliten del av de alla som har fått stå i skuggan av männen genom historien, alltmedan männen motat tillbaka och mässat att ”kvinnan saknar geni och duger på sin höjd till att måla av trevliga små stilleben”.

Det är alltså på tiden att ge uttrycket ”cherchez la femme” en helt ny innebörd. Den att ja, det finns troligen en kvinna bakom det mesta, i positiv bemärkelse. Åtminstone finns det minst lika många stora, historiska kvinnor som män. Och frågan är om de inte kan anses vara snäppet större eftersom de har haft större utmaningar att kämpa emot, i egenskap av att vara just kvinnor och som sådana marginaliserade.

Bilden ovan gjorde jag i somras. Jag kallar den för ”Evas tårar” och tycker att den passar väldigt bra just i det här sammanhanget.

KURS I FRANKRIKE Jahapp, det här var en liten betraktelse och pamflett från mig en grå dag som denna. Men jag har också en annan grej att berätta: Om du är sugen på att hänga med på kurs till Frankrike i maj, över Kristi Himmelsfärd, håll ögonen öppna. Det har alldeles precis nu blivit klart med Johanna på pensionatet I Peyriac de Mer att det är grönt ljus för en kurs. Jag kommer att lägga ut info och anmälningslänk till den i slutet av den här veckan. Här kan du se bilder från tidigare kurser i Frankrike.