Inget HUNDLIV direkt

Okej, jag lämnade Sundsvall och drivor med snö och -20 grader för en vecka sedan, och även om jag kan tycka att det finns en viss mysfaktor med vintern så måste jag ändå säga att jag känner mig oändligt tacksam att få tillbringa resten av den här i södra Frankrike. Hur det än är så är det liksom svårt att inte älska den där känslan av att sitta ute i eftermiddagssolen utan jacka och kanske ta ett glas vin på Café de Midi, vårt lokala stamställe. Känner mig bekvämt hemma på de här breddgraderna, helt enkelt. Därför är det också lite läskigt de stunder då jag inser att det inom en inte alltför avlägsen framtid kommer att ta slut. Min skola här i Frankrike pågår ju bra fram till sommaren, sedan måste jag hem och knega igen. Men vem, vet, innan dess kanske oanade möjligheter har öppnat sig...Sedan hjälper det ju förstås till att jag kommer att jobba tre veckor på ett pensionat här (ja, naturligtvis på Le Flamant Rouge i Peyriac de Mer, där jag också håller en kurs i maj) innan jag åker hem. Jag har precis fått klartecken :)

Våndan inför att åka tillbaka till vardagen i Sverige lindras dock också av tanken på att om jag nu har lyckats få till ett sådant här år en gång i mitt liv, mot alla odds, så borde det gå att ordna fler gånger. Så jag är hoppfull. Motivation, inställning och inte minst att våga ta beslut kan verkligen göra mirakel.

Bilden ovan är ett resultat av en övning som jag filmade innan jul i syfte att lägga upp den som en liten enkel webbkurs. Och själva filmandet gick i och för sig bra, men det är redigeringen jag har gått bet på, så jag är rädd att det kommer att dröja innan jag får kläm på det hela. Återkommer om det när jag har lärt mig mer :)

(Apropå återkommer så gör jag ju faktiskt en vända i Sverige redan i början av mars, då jag håller en helgkurs på Alnö. Suget efter lust och skapande har verkligen visat sig då kursen blev fulltecknad på bara några dagar. Så kul! :)