Ostron, vind och SOL

Så är ännu en fantastisk kurs på Le Flamant Rouge över. Jag måste erkänna att jag var rätt slut när jag återvände till mitt lilla internatrum i Bagnôls ser Ceze på söndagen, men det är som det ska vara. Kurserna är intensiva, men roliga, och då blir man ju lite trött efteråt. Precis som under kursen i maj fick vi sol, värme och en utflykt till havet med osten på menyn. Och precis som förra gången fanns det några få ostronälskare i sällskapet, och några fler som inte alls förstår vitsen med de smaskiga geléklumparna. Men jag fortsätter oförtrutet att missionera om dem, för det är ju så jäkla gott. Det är liksom inte bara en måltid – det är en upplevelse. En smak av frihet, om man nu kunde äta frihet. Så om du funderar på att hänga med på nästa kurs i Frankrike som blir i maj nästa år, är det lika bra att du börjar vänja dig vid tanken redan nu. (Okej, de som vägrade äta fick en smörgås istället. Helt oresonliga är vi inte ;)

Johanna, som driver pensionatet Le Flamant Rouge, lagar dessutom världens godaste mat, så resan blev både en matupplevelse och en kreativ kick, tyckte deltagarna. Två flugor i en smäll, liksom. Nu skulle jag hemskt gärna vilja visa dig vackra bilder från vår vistelse i Peyriac de Mer, men eftersom en av mina största brister är att jag alltid, ALLTID, glömmer att fotografera så har jag tyvärr inte så mycket att visa upp. Här ser du dock några av de få jag lyckades komma ihåg att ta – en del av deltagarnas bilder!