Med DARRANDE knän
”And my knees are shaking, but I know I live today”, sjunger Laleh. Och ungefär så är det väl ofta. Jag kan i alla fall identifiera mig mig känslan av att befinna mig i katastroftillstånd och nära total upplösning, för att en stund senare, sakta kunna återvända till min kropp och på darrande ben fortsätta min vandring. För varje gång lite skörare. För varje gång lite starkare. Och högst medveten om att jag lever.